mandens!

Jag har HSP

Jag har hsp. 

Igår redovisade en i min klass om hsp, vilket var väldigt bra för min del. Allt hon sa klickade direkt och hon sa till och med saker som jag hade tänkt på samma morgon, hur jag till exempel reagerar på vissa saker som inte andra gör. 

Hsp står för highly sensitive person och är ett personlighetsdrag. Som det står på första bilden så kan jag känna väldigt mycket när det händer något som andra kanske inte gör, jag gråter över saker andra inte gör och jag stör mig på saker som ingen annan tycker är irritarande. 

Eftersom det inte är någon sjukdom eller så så finns det heller ingen riktig "diagnos" man kan få utan det är helt enkelt test man får göra på vissa hemsidor som man sedan kan räkna ut ungefär hur stor chans det är att man har det eller olika symptom osm stämmer, vilket jag gjorde direkt när jag kom hem igår. Vissa påståenden var så himla självklara men eftersom inte inte ville riskera att kanske få en för hög siffra i slutet (som då visar ungefär hur stor risken eller så var) så valde jag kanske inte riktigt det som stämde (man skulle skriva ut siffror på hur mycket ett påstående stämde in på en själv) och om jag inte kände att det var inget snack om saken och att jgag var 100% säker på något så valde jag siffran under. Men ändå resulterade det i att jag antagligen har hsp och för mig finns det nog inget annat som skulle kunna stämma in, eftersom jag ett tag trodde att jag hade adhd haha. 

Just nu tycker jag att det är väldigt skönt att få detta "bekräftat". Jag har inte pms hela tiden eller är allmänt fjantig utan det finns en anledning bakom det. Det finns en anledning till att jag tycker det är så himla jobbigt när folk runt min pratar för högt eller gör vissa ljud, som min pojkvän som nästan vill slå ihjäl mig när jag säger att han ska sluta skrika. Samtidigt känns det jobbigt. Detta är ännu en sak jag kommer få lära mig att leva med. Jag har haft det sedan jag var liten och därav faller nu mera pusselbitar på plats, varför jag grät i flera månader när vi bytte bort ett gammalt bord när jag var liten, varför jag kommer ihåg delar utav mitt 2 årskalas och att vissa drömmar känns så verkliga. Jag kan också bli väldigt känslosam när jag ser vissa saker, till exempel en fin soldnedgång, det är inte bara en gång jag börjar gråta av liknande saker. 

Anledningen till att jag delar med mig utav detta är för att det är en stor grej som hände i mitt liv. Ni kanske inte tycker det, men jag känner själv att allt kanske kommer att bli lite lättare nu, jag behöver inte längre kännaden oron över att inte veta varför bara jag gråter till vissa filmer, varför bara jag tycker det är jobbigt när det händer mycket på samma gång eller varför bara jag kan känna mig så ensam och deppig fast jag har så mycket fint runt mig. 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas